Mitt i natten

Nu är det länge sedan jag uppdaterat min blogg, har haft fullt upp, och bloggeriet har fått stå åt sidan. Men jag är in och läser hos mina favoriter med jämna mellanrum, även om jag inte är så bra på att  kommentera.

Det är mitt i natten och jag är fortfarande vaken. Jag väntar på att min tonåring ska komma hem, han är hos en kompis i närheten, o  jag kan inte gå och lägga mig föränn han är hemma.

För övrig så blev jag på ett helvetes dåligt humör här fram om natten, pratade med mitt x, han kan verkligen få mig att bli riktigt förbannad. Egotrippad är vad han är! Vad ynkligt liksom. Ibland blir det bara för mkt, och just nu så får jag mer än jag behöver av olika anledningar. Det är bara att gilla läget, det blir bättre. Jag måste tro det, och det bestämmer jag mig också för.

Annars är jag glad och vi ska flytta. Vi fick den där lägenheten jag beklagade mig över i förra inlägget. De som stod etta i kön tackade nej i sista sekund. Det trodde jag inte, och jag ska äntligen komma ifrån det här bostadsområdet jag bor i. Inget fel här, men jag har aldrig lyckats få till ngn trivsel. Kände ganska snabbt att jag kom fel, men nu ska vi hem igen…

Nu ska jag snart gå och lägga mig, sonen kommer snart dessutom. Jag har massor med pyssel jag ska göra imorgon, betsa en tv-bänk och lite annat smått och gott.

På återseende

Surt sa räven…

Känner mig lite låg/besviken idag. Stod som tvåa i kön på en lägenhet jag gärna ville ha, men inte det, den gick till nummer 1. Hur kan man bli låg/besviken av det då? Inte går en väl och inbillar sig att en ska få en lägenhet när man inte står som nummer 1, och helst inte i ett jätteattraktivt bostadsområde!? Jo, jag ! Jag ville sååå gärna ha den. Hade dessutom fått bo dörr i dörr med en av mina bästa vänner. Vi gick båda och hoppades, men nu får vi vackert acceptera verkligheten. Men fördelen är iaf att jag lever billigare där jag bor nu, så jag tar mig i kragen och går vidare.

Nåja, det är finns andra planer för mitt liv, så jag inväntar dessa nyfiket.

Har pratat med min systerdotter idag, och gudars vad jag längtar efter mina syskonbarn. Ska få träffa de till påsk, så jag får allt hålla mig tills dess. Ska träffa våran sköna AK också, och det ska bli mer än spännande. Hon har verkligen gjort stort intryck i mitt liv. Jag har fått flera nya vänner här på bloggen och jag är mer än glad för det. Ibland ids jag inte till ringa ngn trots att det är tråkigt, och då det kan vara lika skönt att sätta sig vid datorn och blogga. Nu ska jag iaf se Lets dance, käka popcorn och glass med krossad choklad. Mums!

Väl mött, och tyck synd om mig nu för att jag inte fick ”min” kära lägenhet! 

Årets debutant, det är jag det!

 

 

Jag har fått ett pris som årets debutant av goda och vänliga AKGranberg !

Jag blir så glad! Jag skriver inte ofta, bara när jag känner att jag är med i anden, har svårt att skriva bara för skrivandets skull, det måste kännas rätt just då :-) Men jag tycker det är kul, far runt och läser andras bloggar nästan varje dag.

Jag kan då storligen rekommendera fröken Granbergs blogg, den blev snabbt en storfavorit hos mig. Den innehåller allt en behöver och lite till.

Tack kära AK för ditt uppmärksammande!

Allt eller inget!

Jag har kommit på att bloggandet tar både tid och energi från Tristessen… Så jag måste redan begränsa det, trots några ynka dagar i bloggvärlden. Går in med hull och hår, läser bloggar, kommenterar och tar till mig. Blir inspirerad och får lust att skriva om allt allt allt. Det innebär att jag allt som oftast tappar fokus, hjärnan spretar.

Började med en hel himla kilometer när jag började simma(otränad), lika bra att göra det ordentligt när jag ändå håller på. Går helhjärtat in i allt nytt, ger järnet… Allt eller inget, svart eller vitt! Fick lära mig när jag kom in i programmet(AA), att det beteendet var typiskt alkoholister. Måste nog drista mig till att säga, att det är typiskt min Adhd också. Så dubbla allt eller inget! Det är jag det!

Hörde min äldsta son viskade till min yngre för några år sedan. – Säg aldrig till mamma att du gillar en maträtt, för då får du den fyra dagar i rad… fniss fniss, men ack så sant. Gör jag inte för lite av en sak så gör jag för mycket av en annan. Tänk vad di barna har fått stå ut…

Tur är att jag ibland hinner fatt mig själv och kan begränsa min iver, som nu när jag inser att jag måste begränsa min bloggariver, och inte bränna ut mig det första jag gör. Har dragit ner på mycket som stjäl min energi, måste förtusan hushålla med den så jag orkar.

 Jag tänker ut en plan och återkommer, kanske inte i denna fråga, snart är det här gammalt, och jag får nytt att grunna på.

Som tur är så blir en äldre och en lär sig att förhålla sig till sina sidor… Det lyckas långt ifrån alltid, men dock ibland, och då är det bara göra vågen.